Feels like home.

Känner mig otroligt ensam inatt. Vill inget heller än att ha min fina här, tätt intill med hans armar som håller om mig.
Jag älskar hur han mitt i natten kan väcka mig, endast för att få en puss, och hur han vill ha mig så nära sig som han bara kan. Att vakna upp bredvid honom och bara slingra ihop oss. Ni vet den där obeskrivliga känslan...som är sådär mysig? Hur man blir sådär lycklig av att höra personens namn? Hur han skapar ett lyckorus genom att bara se på mig. Jag antar att jag saknar honom inatt.

Jag har nog blivit en liten kärlekstönt, men det gör mig inget för denna människa gör mitt liv så himla mycket bättre.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0