Året var 2011.

Som jag nämnde tidigare,- detta år har verkligen varit något utöver det vanliga. Kanske för det har innehållit så pass mycket drama att man skulle kunna göra en långfilm av det, eller kärleksbekymmer, att stå på egna ben, förlora sin bästa vän på en sekund pga sin egen dumhet och idioti, roliga partykvällar, se hela Götebörg uppe från Atmosfear, tillskott i familjen, nya människor kom ni i ditt liv, nattbad och andra äventyr, grillkvällar som höll oss uppe till tidig morgon, saknaden av våra nära&kära.  Men, en bild säger mer än tusen ord. Och detta år kan inte alla ord i världen beskriva tillräckligt. Vi kan väl starta från April, då jag flyttade och valde att bo ensam. 



Kunde sola ute på balkongen då april kändes som rena försommaren!




Jag och Zarah hade några spontana och galna vin/drink-kvällar hemma hos mig


















Denna lilla pälsboll flyttade hem till mig och Esmet :)








Jehovas-tanterna var ute efter mig hela jäkla sommaren!














Hade min fina fru sovandes brevid mig varenda natt i flera veckor. Shenzi gjorde henne gärna sällskap och vakta henne medans jag var i skolan :)


Min bästa babaa som jag tog mig igenom skoldagarna med!


Blev många långpromenader tillsammans med Mimmi och hundarna











Det finns så mycket mer än det här, som inte går att sätta ord på. 

2011 har varit ett av dom bättre åren, samtidigt som det har varit det värsta. Människor man lärt känna, oförglömliga nätter, bus och trams, tårar, ånger och ett samvete som inte går att få rent. Det finns mycket jag ångrar, men som jag lärt mig av. Det finns mycket som jag bara vill ha mer av, och sådan som aldrig kommer tillbaka. Tack 2011 för det du lärt mig. Det viktigaste av allt; Man är bara människa, med brister precis som alla andra. Att be om förlåtelse är inte svaghet och ensam är aldrig stark. Du kan inte få saker ogjorda, endast älta dom till döds. Förlåt gärna, men glöm aldrig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0